Untitled Document
Blandat
Det är billigare att slipa golvet än att köpa nytt golv. Vi slipar alla slags trägolv och trappor och renoverar även skador på era golv. Ett golv bör slipas var 10 år.

Vi utför även golvläggning av mönsterparkett, samt underhåll av redan behandlade golv.

Tips & råd

Vill du ha ett blankt, gnistrande golv? Eller ett mjukt varmt golv? Måste golvet tåla mycket slitage? Måste golvet vara lättskött? Vilka krav du än har så går det mesta att klara av. Det vanligaste sättet att ytbehandla slipade trägolv är att lacka eller olja, men också lut, eller såpa förekommer.

Historia

L A C K A T G O L V
På 40-talet kom golvlacken, bland annat för att underlätta skötseln och för att få ett blankt golv. Idag används enbart vattenbaserade lacker. De håller bättre mot slitage än de gamla syrahärdande lackerna, och är dessutom avsevärt bättre ur miljösynpunkt för både slipare och boende.

Estetik
Lacker finns både som högblanka och som matta. Den matta lacken lyfter bättre fram ådringen i träet, medan den högblanka ger en lyster åt rummet.

Slitstyrka
Ett golvlack ger ett bra slitskydd. Håller du bara den lackade ytan ren, kommer det lackade golvet att glädja sin ägare i många år.

Ett nylagt obehandlat trägolv som är fabrikshyvlat (ej slipat) bör slipas före behandling (undantag lackbehandling). Detta på grund av att vid hyvling av golvet är inte porerna i träet tillräckligt öppna för att tillgodo-se sig tillräckligt med t ex lut eller olja.

O L J A T G O L V
Ett oljat golv får en mjuk vänlig yta där oljan väl framhäver golvets ådring. Med olika pigment i oljan kan golvets naturliga färgton ändras.

Slitstyrka
Eftersom oljan förenar sig med träet får den en slagtålig yta. Ett jack i golvet syns inte så mycket och jacket kan fås att försvinna genom att väta fibrerna som då reser sig. Oljan förenar sig med träet till skillnad från lacken som ligger som ett skikt ovanpå.

De första parkettgolven lades i franska slott och herresäten under medeltiden. Till Sverige kom parkettgolven mot slutet av 1500- talet. Under 1600-talet uppfann kapuzinermunkar från Wien stavparkettgolv med fiskbensmönster, som blev mycket populära även i de breda folklagren.

Gamla tiders parkettläggare hade det inte lätt. De fick hantverksmässigt tillverka varje stav på plats. Det mest slitsamma jobbet, putsningen, skedde för hand med hyvlar, sicklar och skrapor. Golvet skulle vara alldeles rent, för annars blev verktygen slöa på en gång.

I början av 1900-talet förenklades parkettläggningen, när parkettläggarna själva började tillverka handvevade notmaskiner, som med en klinga fräste ur notspåret i parkettstavarna. Tidigare hade detta gjorts för hand och på plats, ett tidsödande och precisionskrävande moment. 1918 importerades två amerikanska putsmaskiner, som dock användes mycket sällan, eftersom parkettläggarna var rädda att de skulle förlora arbetstillfällen om användningen av sådana maskiner skulle sprida sig.